Folkbildningsrådets andra seminarium behandlade folkbildningens roll i den lokala utvecklingen. Utgångspunkt till diskussionerna var Folkbildingsrådets senaste utvärderingsrapport ”Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden”.
Seminariets fyra medverkande gav olika perspektiv på folkbildningens roll i det lokala utvecklingsarbetet. Tomas Tydén presenterade huvudresultaten från utvärderingsrapporten.
I rapporten visas bl.a. komplexiteten i det lokala utvecklingsarbetet, med många inblandade aktörer som sinsemellan har olika arbetsmetoder, olika finansiering och olika uppdrag. För folkbildningen innebär arbetet flera utmaningar – att finnas på plats lokalt där behoven finns, att arbeta proaktivt och mobiliserande, samt att utveckla metoder för att långsiktigt förvalta det utvecklingsarbete som sker.
Emil Nilzon från studieförbundet Vuxenskolan berättade om ett samarbetsprojekt med Faluns kommun som innebar att Vuxenskolan i Falun engagerades för att göra en inventering av behovet av lokal utveckling. Vuxenskolan i Falun var processledare och startade flera studiecirklar i flera byar i Falu kommun. Resultatet var mycket positivt och när senare LEADER områdena Falun och Borlänge slogs ihop märktes en skillnad. Falun har kortare startsträcka att sätta igång olika projekt än Borlänge.
Björn Ericson stod för aktörsperspektivet när han betonade hur viktigt det är att inte utforma centrala regler och direktiv på ett sätt som begränsar folkhögskolornas handlingsutrymme när det gäller det lokala arbetet.
Carola Gunnarsson från SKL inledde med att konstatera att civilsamhällets roll i välfärdsbygget, och därmed även i det lokala utvecklingsarbetet, blivit allt mer artikulerat. Samtidigt varnade hon för en alltför glorifierad bild av hur detta arbete egentligen ser ut. Det är inte givet av folkbildningen har en aktiv roll. Relationen mellan kommunerna och folkbildningens aktörer begränsas på många håll till att handla om bidragstilldelning och till frågan om hur stort det ekonomiska stödet till folkbildningen ska vara.
Den avslutande diskussionen handlade om förutsättningarna för folkbildningen att medverka i lokalt utvecklingsarbete. Här poängterades bland annat vikten av att folkbildningen finns på plats lokalt.